Idag hörde jag en bil köra in på vår uppfart. Efter en kort stund så dyker svärmor upp i dörren. Hej hej, vi vill bara säga hej. Med sig har hon sina grannar från kolonistugan. De var nyfikna på trädgården eftersom Svärmor har pratat sig varm om våra försök att odla fram en egen oas att trivas i. Kaffe fram och sedan slog vi oss ner på baksidan under parasollet och njöt av solen i lagom dos. De berättade massor om hur klematisen vill klättra och hur de olika kärleksörterna ville ha sin jord. Vi pratade om blodplommonträd och avenbok och vad som ska beskäras när. Även om vår trädgård är opretentiös vad det gäller planering och perfekt skötsel så är det skönt att få lite goda råd. De har haft kolonistugan i många många år och sitter på en hel del erfarenhet.
När de gick runt så upptäckte de också att jag hämtar mycket av inspirationen vid kolonistugorna. Vår tomt är faktiskt mindre än Svärmors kolonilott, även om vår stuga är något större än hennes. Eftersom jag gärna vill ha mycket så blir det lätt rörigt och ett måste är att känna sig fram.
Gör om, gör rätt!
Vår tomt påminner väldigt mycket om kolonistugorna, både hos Svärmor men också i Tanto. Min absoluta inspirationskälla är Tantos kolonistugeområde. En vacker dag när vi alla har semester så kommer vi att fara dit, som vi gjorde förra året. Njuta av folks planteringar, men också njuta av folket. Kolonistugefolk är speciella. De vill väldigt gärna stanna upp och prata, bjuda på jordgubbar och berätta något. Inte nödvändigtvis om trädgård, vad som helst som handlar om att ta vara på dagen. Här och nu! Närvaro!
Våra gäster hade precis varit på Solberga handelsträdgård och köpt på sig lite mer grönt. En hortensia som skulle behöva lite plats. Jag undrar vad de gräver upp och delar för att göra utrymme för sitt nya fynd? Hur som helst så är jag övertygad om att den plantan som grävs upp kommer att få en ny plats i området. En trädgårdskolonist slutar aldrig planera. Ytan är så liten och viljan är så stor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar